1 veckas träningsläger i Strömstad "dag 1"

 Ja nu bar det iväg för 1 vecka Semester hos Morsan & Farsan. Jag försökte komma iväg så tidigt som möjligt men som vanligt så är jag löjligt trög på morran, fick lämnat Gamlestan först kl 09.

Planen var att helt strunta i hastigheten och bara tänka på att få många mil i röven och att njuta av landskapen. Det var en kraftig vind som jag var orolig för men det visade sig att den hjälpte mig fram då det i stort set var medvind och då går det fort & lätt där jag under längre stunder kunde ligga i 40kmh.
Jag har snurrat till det för mig på resans gång ett flertal ggr men det blir för mycket att skriva ner allt här, men redan vid Ljungskile så var det nära att resan hade tagit slut. På väg ner mot "centrum" ligger jag på en cykelväg och har en relativt hög hastighet och där helt plötsligt från ingenstans kommer en bil utkörandes utan att se sig för (det är väldigt många bilister som inte fattat detta med väjningsplikt vid cykelvägar. Så på bråkdelen av en sekund hinner jag skrika en svordom och inse att nu smäller det så in i helvete, jag trycker in bromsarna max (bara det är som gjort för en vurpa på en racer) och gör en manöver samtidigt som bilisten upptäcker mig och ställer sig på sina bromsar, det var en hårsmål från totalkrock och jag lyckade hamna i ett dike och ta mig upp med tungan rätt i mun hahaha.

 Fram till Uddevalla hade det varit en behaglig resa men jag märkte att det nu började mulna på mer och vinden verka komma mer från sidan än bak mig, kortet är taget på den gamla landsvägen som slingrar sig snyggt upp för berget och här stannade jag till för att ta ett kort att lägga på Facebook för att tala om att jag var på väg : )

 Här ser man också vilken omväg man som cyklist måste ta då man inte får cykla på motorväg för där bort i horisonten är bron som går fågelvägen, varför i helvete kan dom inte asfaltera en stripa cykelväg när dom bygger dessa stora fina motorvägar , men det är klart vem fan vill ligga och cykla i avgaser mil efter mil och det är ju lite därför jag lämnar Gbg : )

När jag kommer in i Uddevalla så kommer regnet, jag vela runt en stund i denna stan för att hitta ut på rätt led alla skyltar visar ju vägen till E6 oftast.
När jag kom mig ut och närmade mig Torp så fick jag en liten mental nertur och kände hungern så jag bestämde mig fort för att sladda in på Mac där jag lite frusen tryckte i mig 2 burger och en coola (fick många blickar som undrade vad detta var för en tok haha) sen var jag in på en bensinstation och fyllde på vatten i mina flaskor och köpte en påse salt godis för att binda vätskan i kroppen.

Nu skulle helvetet börja.
Jag lämnar Torp och hittar tillbaks till gamla landsvägen igen men nu har vinden ökat på och kommer nästan aldrig bakifrån längre utan trycker på mig från vänster, regnet kommer och går och jag förstår att nu måste djävulshornen växa fram för det är långt kvar och jag har inte samma tryck i benen som när jag lämna hemmet : )

På denna återstående resa så hände mycket där jag kämpa med livet som insatts och det var flera felkörningar som på ett ställe tex så tog helt plötsligt den gamla landsvägen slut och inga skyltar som sa något, på min högra sida gick huvudleden med galet mycket trafik och på min vänstra sida slingra sig en liten asfaltsväg neråt. Jag valde den lilla vägen i tron om att den förmodligen ledde till Tanumshede som nu var mitt nästa mål. Tydligen var jag här högt över havet för det var en lååång brant slingrande backe ner där jag fick bromsa som en tok med tungan rätt i mun på den blöta asfalten, när jag cyklat en stund börjar jag ana att detta är åt helvete fel och jajjamen där uppenbara sig en grusväg. Nu gick luften ur mig igen jag svor ( tror aldrig jag svurigt så mycket och högt rätt ut någongång tididgare) det är bara att vända tillbaks och denna hemska backe jag nyss bromsat mig neför var omöjlig i mitt tillstånd att cykla upp för så det var bara att hoppa av och promenera upp och cykelskor till race är inte direkt trevliga att gå i : )
När jag är uppe så ser jag ingen annan väg att ta än ut på den tungt trafikerade huvudleden, nu kämpade jag i flera km där Långtradarna smekte mig och den kraftiga vinde ville tryka mig av vägen phu.

Kommer tillbaka till den trevliga gamla landsvägen och har nu bara vinden att slåss mot (regnet har upphört) men denna vinden var helt sjuk där byarna var så kraftiga att jag nästan var tvungen att stanna helt för att inte bli nerslagen. det värsta var helt klart när man kämpat sig upp för en lång backe och istället för att njuta av utförsbacken för återhämtning så var jag tvungen att bromsa ner till under 20kmh och hela tiden ha tungan rätt i mun för att parera vindkasten. så här har det i stort sett varit efter att jag lämnade Torp och det mitt pannben och vetskapen om att jag närmade mig mål som höll mig gående framåt *S*

Sista 2-3 milen fick jag lite mer vind i röva igen och anlände till Daftö med ett smil och mycket nöjd.
Nu vet jag inte hur långt detta blev men det viktiga var att jag fick minst en IM sträcka i benen och tiden med alla stopp inklusive lunch rasten blev 8 tim då jag var framme 17:00
Nu tog jag en dusch och njöt av en folköl.